.

Jag fick en fråga idag. En fråga som jag tyvärr inte kan viderbefodra till alla er, eller svara officielt på. Men aldrig någonsin i mitt liv, har jag tänkt så mycket. Och aldrig någonsin har svaret varit så svårt att få tag på. Kanske vet jag fortfarande inte svaret? Kanske är allt bara vilda fantasier, och förhoppningar. Ja, kanske finns inte ens ett riktigt svar? Jag vet inte. Men en sak vet jag...

I got a reason to smile, even though I'm supposed to cry.
Jaja.. Nu vill jag tala annat. Mitt huvud har gått i konkurs för länge sedan.

Idag åkte jag till Solna C med Terese för att leta reda på en höstjacka (är det bara jag som tycker att det känns som minusgrader?). Hittade tyvärr inget, så letandet ska fortsättas imorgon. Resultatet kommer troligen publiceras, i alla fall om jag funnit något att inkassera inför höstkylan, som faktiskt kommit allt för tidigt i år.

See you then...