.

Imorse vaknade jag av att mamma kom ner med frukost på sängen till mig, klockan 9. Det var mycket uppskattat ända tills hon och pappsen stressade upp mig för att hjälpa dem med att bära in all pellets till vår värmeberedare. Det var en summa på totalt 5 ton som skulle in, som låg uppdelat i 16kg påsar. Jag vill inte ens veta hur många påsar det var, det skulle nog ge mig mardrömmar i en hel vecka. BAH! Jag kan ju lova er att man var rätt rejällt utmattad när allt äntligen var klart.

Nu sitter jag i alla fall här med hårfärg i håret. Håller på att färga bort utväxten, sedan ska jag upp och göra iordning något smått att äta. Det behövs efter den här morgonen. Sedan är det dags att göra sig iordning och ringa A. Vi har nämligen bestämnt att hitta på något. Härligt!

---

Millas avfärds datum är nu spikat och klart, för sista gången. Nästa söndag bär hon sig av, och det har börjats kännas riktigt konstigt faktiskt. Hur tusan kommer det vara att spendera ett helt år utan henne, när jag vanligtvis träffar henne ett flertal gånger i veckan, om inte näst intill dagligen?
Aja, gumman, du ska veta att du kommer bli otroligt saknad. Och att vinka av dig på arlanda kommer nog minst sagt skapa en och annan tår i mina ögon. Men älskling, vet du vad huvudsaken är? Det är att jag vet att du kommer få det underbart och att den här resan kommer berika dig något otroligt, för resten av ditt liv. Och jag vet att du även kommer att berika mig med det när du kommer hem. Och tills den dagen längtar jag redan, trots att du inte åkt än. Du är otroligt omtyckt av mig, lillfis.