.

Människor kommer och går
Vi hittar nya älskvärda
och glömmer bort de gamla

men bara för korta vackra sekunder
sedan saknar vi igen
medans vi glömmer morgondagen

Idag önskar jag, att jag aldrig gick upp. Att jag sjukanmält mig från skolan, och helt enkelt bara struntat i att gå dit. För ingenting hade kunnat bli mer fel. Absolut ingenting.
Klockan 8.20 stod jag utanför ett tomt klassrum, med en liten röst i huvudet som upprepar "vi har sovmorgon, sovmorgon, sovmorgon". Jag sätter mig på bussen hem, arg. Tänker göra geografiläxan, men hittar inte boken. Grinar för mig själv och går sedan två timmar senare ner till bussen, då sanningen slår mig. Vi hade halvlektion idag. En timmes sovmorgon. Vad innebär det? Jo, jag får skolk på hela min morgonlektion, trots att jag stod där 8.20, ensam. Ensam och arg. Sen kommer man till geografin. Oförberett prov, med omedelbar rättning av bänkgrannen. 1 av 13 rätt. Hm, någon mer än jag som tror att det är mvg?
Jag är arg, arg, arg. Ikväll behöver jag en rejäl kanonkväll för att glömma allt, och det ska jag skaffa mig. Men nej, bajs, bajs, bajs på rutten dag!

Nej, inte bajs, bajs, bajs. Det lät för omoget.
Jävla k*k  f*tt cp arsel bajskorv på rutten dag!
Ja, jääääla skit faen!