.

Kan inte allting bara vända nu? snälla? Jag orkar inte en sak till.

Skolan dödar mig. Jag kan inte ta det lungt en sekund, jag stressar sönder mig själv. Det är så mycket plugg att det står mig rakt över öronen. Är det meningen att skolan ska tära så mycket på en? Få en att må så dåligt? Har dem som åsikt att mentalt döda alla elever?

Så fort jag lyckats släppa skolan, för att ta en sekund att bara ta det lungt. Vad tror ni dyker upp då? Oroligheten.
Förlåt att jag säger det nu, men jag är så jävla orolig att jag kommer förlora dig. Vad skulle jag göra om jag vaknade en morgon och blev tvungen att inse att du gått iväg, bakom tid och rum? Jag skulle inte klara av det. Skulle aldrig komma över det. Förlåt, men du betyder fan allt för mycket för mig.

Sedan är det mer. Men jag orkar faktiskt inte skriva mer. Att bara erkänna det där, gjorde att ögonen rann över. Så hej för mig för denna gång. Inga fler sorgsamma ord.
Så, allt för mig.