Mitt liv passerar. Jag måste hitta ut.

Kanske är jag feg som springer iväg från allting, men jag orkar faktiskt inget mer. Det är nog nu.
Imorgon åker jag upp till sandviken på obestämd tid. Jag kommer hem när jag känner mig redo igen helt enkelt.

Pusshej!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0