.

Jag vet inte varför det blev så här. Vid början av den här dagen var jag hög av känslan. Lycklig. Nu vill jag bara brista. Få bort allt. Gråta ut tills dess att allting försvunnit.

Att det här var en dum idé från början vet jag så väl. Men vad gör man när allting redan fått sin början? Kan man bara gå vidare som ingenting?
Visst, du verkar kunna det, men jag.. Jag är fast, som vanligt. Jag hatar det. Varför kan jag inte vara som du och majoriteten av alla andra och bara släppa allting när något knasigt kommer i vägen?

Jag har nog inte ritkigt insett det än, hur mycket jag än går runt och påstår det. Det finns ingen man verkligen kan lita på till högsta grad. Det finns ingen som håller alla sina löften och menar alla dens ord. Jag trodde på dig. Ville att du skulle vara annorlunda. Men verkligheten är inte som en saga. Det finns inga Romeo's och hjältar. Allting är bara en myt när det kommer till stark vänskap utan svek och kärlek.

Jag hatar att jag har så mycket önsketänkande om folk. Att jag alltid inbillar mig att alla är änglar. För i slutändan är det bara jag som mår dåligt av det. Jag som går i tusen bitar och inte fattar varför. Varför jag lät mig själv luras.. igen.

Jag är så otroligt blåögd. Jag tror alltid att folk som kommer in i mitt liv gör det för att göra gräset på min sida av vägen lite grönare, lite bättre. Inte lägger jag upp någon som helst tanke på att det faktiskt kanske inte är så. Att person i fråga kanske kommer in för att jävlas, förstöra lite mer.. Men oftast är det ju så. Att man bara går sönder ännu mer. Att man får en anledning att ligga sömnlös en hel natt bara för att man inte vet. Vet vad den andra håller på med, eller vill komma fram till.

Jag ska förändra mig. Försöka lära mig. Det är mitt nya nyårslöfte för iår. Ett lite mer komplicerat sådant än mitt förra. Men jag ska försöka. Sträva efter det. Jag ska inte tillåta någon eller något att lura mig igen. Det här är slutet för sömnlösa nätter och tankar som fuckar upp hela mitt tankesystem. Hejdå svek. Hejdå tårar. Detta är början på något nytt.

"Let the tears fall like rain
If that's what it takes
To wash away your memory
Let the hurt take its time
I don't mind waiting
If that's the way it's gotta be
I'll keep holdin' on
'Til the heartache's gone"